Doktorander vid Pedagogiska institutionen

Forskning i pedagogik Anna Aggestål

Folkhälsa och idrott – en studie av retorik och praktik
Avhandlingsarbetet avser att undersöka relationen mellan folkhälsa och idrott, inom statlig sektor och ideell idrottssektor - med avseende på dess retorik och praktik. Av intresse är hur aspekterna folkhälsa och idrott retoriskt används och uttrycks, men även hur detta arbete sker i praktiken. Det övergripande syftet är att tillföra kunskap och tydliggöra förväntningarna på, och förutsättningarna för, idrottssektorns roll i folkhälsoarbetet i Sverige.

Peter Brusvik Idrotten är näst efter skolan den största utbildningsmiljön i Sverige. Mer än hälften av alla ungdomar i 13-20 års ålder är knutna till en idrottsförening där verksamheten baseras på lärande och utövande i olika former. Fotboll är en idrott där, i likhet med många andra idrotter, deltagarantalet sjunker succesivt ju äldre idrottsutövaren blir. Att barn och ungdomar lämnar idrotten, och i detta fall fotbollen, är bekymmersamt, inte bara för svensk fotboll, utan även för folkhälsan. För fotbollen innebär avhoppen sämre förutsättningar för fotboll hela livet i form, av både bredd och elitfotboll. Ur folkhälsosynpunkt bidrar avhoppen högst sannolikt till färre fysiskt aktiva då forskning visat att idrottsdeltagande och fysisk aktivitet i vuxen ålder ser ut att vara en följd av idrottsdeltagande i barn och ungdomsår. Projektets övergripande syfte är att bidra med kunskaper om avsluts- och fortsättningsprocesser inom svensk fotboll. Projektets huvudintresse riktas mot att förstå de processer som leder till antingen fortsatt deltagande eller att individer slutar med att spela fotboll. Projektet intresserar sig både för förenings- och distriktslagsverksamheten.
Thomas Bäck
Pedagogik Camilla Jonsson IT och fostran med könsperspektiv
Kirsi Kohlström Polisstuderandes och polisers attityder till olika kompetenser och deras betydelse för polisyrket
I Sverige har enkätundersökningar genomförts på alla tre polisutbildningsorter. Utifrån det insamlade datamaterialet syftar studien till att öka förståelsen för polisstuderandes och polisers attityder till olika kompetenser och deras betydelse för polisyrket. Vilka kompetenser värderas som värdefulla och mindre värdefulla för att självständigt arbeta som polis? En viktig komponent i detta avhandlingsarbete är att relatera resultaten till pedagogiska aspekter om lärande. Vad är det för lärande som sker i utbildningen och vilket lärande sker i yrkeslivet och ställa sig frågan om och hur det påverkar respondenternas värderingar av kompetenser?
Pedagogik Jonas Mollwing Manliga feministers socialisationsprocesser

Jag vill bilda kunskap om de symboliska strukturer som format och förändrat svensk utbildningspolitik med särskild tyngdpunkt på strävandet efter olika former av jämlikhet. Hur och varför har man (i Sverige mellan åren 1970-2005) inom det politiska fältet (förstått som ett delfält inom staten) officiellt eftersträvat jämlikhet inom utbildningsväsendet? Vilka jämlikheter har eftersträvats av vilka agenter på vilka sätt och varför? Genom djupdykningar i huvudsakligen riksdagstryck och annan forskning på området är avsikten att skapa en bild av dels det svenska utbildningspolitiska fältet och dess verksamma kapitalformer, dels innehåll och funktion hos de symboliska strukturer som varit dominerande.

Anna Renström Pedagogiska processer inom gymnasieskolans specialidrottsämne
Projektet fokuserar lärande till elitfotbollsspelare och särskilt pedagogiska processer inom gymnasieskolans specialidrottsämne. Jag studerar också relationen/utbytet mellan skolan och andra lärandemiljöer som t.ex. föreningsidrotten.
Ulf Stödberg Examination i nätbaserade kurser.
Vicktoria Westerberg

Vad händer när elever placeras i särskild undervisningsgrupp?

Grundskolans uppdrag är inkluderande och elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd ska få det i den undervisningsgrupp de vanligtvis tillhör. Skollagen 3 kap 11 § öppnar dock upp för en särskiljande lösning: då det finns särskilda skäl kan elever som behöver särskilt stöd placeras utanför den ordinarie undervisningsgruppen för att få detta stöd i särskild undervisningsgrupp. I min forskning intresserar jag mig för vad som händer i relation till såväl skolans kunskaps- som värdemål när elever i grundskolans senare år får sitt stöd i särskild undervisningsgrupp.


Sidansvarig: Ulrika Haake

Utskriftsversion

Mer om vår forskning

KalendariumDoktoranderPublikationer